Att göra eller inte göra, det är den stora frågan!
2011-10-13 @ 23:08:41
Idag, äntligen skickade jag i ansökningen till skolan. Ja, jag erkänner. Jag är en sista minuter person. Men jag vill bättra mig, dock är det svårt. Man faller lätt in i nya banor. Men till saken, jag slet som ett jävla djur med att få ihop alla papper. Planerade att på lunchen fixa personbeviset och att även då kopiera anställningsbeviset som jag till mitt stora förtret glömt bort att kopiera och fick nu leta som en galning efter. Insåg även då att jag måste fixa ett system för mina papper. Lägga-på-hög-systemet är ohållbart!
Innan jag kom till skatteverket var jag så sjukt nervös att det skulle ex vara lunchstängt eller vara en sjukt lång kö som det har för vana att vara där inne. Men när jag kommer in står det en kvinna bakom disken och är ledig. Och att skriva ut pappret tog 2 sekunder, hon tom kopierade mitt anställningsbevis utan ens rynka på munnen. Har turen vänt eller såg hon mitt stressade, lite lätt nevösa fumlande med papprena och insåg att jag behövde hjälp? Som sagt är jag henne sjuk tacksam! När jag skulle lägga på brevet på lådan mötte jag Tommy som också postade brev i Gislaved. Undra om det är vi och tanterna som är de enda..
Precis efter jag lagt på brevet på lådan kände jag hur all press och nervositet bara ramlade av mig likt Viktoriafallet. Mest utav allt skulle jag vilja falla ihop och bara andas med slutna ögon. Men det kan man ju inte göra mitt på gatan i Gislaved.
Hade ju även tänkt att söka nattjänsten i Söder som kom ut nu. Det är en tillsvidaretjänst, en som går i pension. Hade skrivet ett skiitbra personligt brev och CV, beredd att skickas in bara jag hade adress en.
Men så igår träffade jag familjen över en lunch på Grönpeppar. Vilken god mat, och det i Reftele! När vi skulle bege oss hem för jag skulle börja jobba träffade jag på två gamla jobbakompisar från Reftele och jag berättade detta med nattjänsten. Då berättade den ena av de två att tjänsten är redan tillsatt utav en som gått på ett vikariat för den som ska pensioneras. Men de måste ändå annonsera om det enligt lag. Och det är klart. Det hade jag ju själv kunnat räkna ut. Men kände ingen stor sorg för det. Då kunde jag koncentrera mig fullt ut på att söka till utbildningen.
Det är är sjukt svårt att bestämma sig, men jag ser det som en livserfarenhet och dessutom en kan man ju inte vara bäst på allt. ; )
Innan jag kom till skatteverket var jag så sjukt nervös att det skulle ex vara lunchstängt eller vara en sjukt lång kö som det har för vana att vara där inne. Men när jag kommer in står det en kvinna bakom disken och är ledig. Och att skriva ut pappret tog 2 sekunder, hon tom kopierade mitt anställningsbevis utan ens rynka på munnen. Har turen vänt eller såg hon mitt stressade, lite lätt nevösa fumlande med papprena och insåg att jag behövde hjälp? Som sagt är jag henne sjuk tacksam! När jag skulle lägga på brevet på lådan mötte jag Tommy som också postade brev i Gislaved. Undra om det är vi och tanterna som är de enda..
Precis efter jag lagt på brevet på lådan kände jag hur all press och nervositet bara ramlade av mig likt Viktoriafallet. Mest utav allt skulle jag vilja falla ihop och bara andas med slutna ögon. Men det kan man ju inte göra mitt på gatan i Gislaved.
Hade ju även tänkt att söka nattjänsten i Söder som kom ut nu. Det är en tillsvidaretjänst, en som går i pension. Hade skrivet ett skiitbra personligt brev och CV, beredd att skickas in bara jag hade adress en.
Men så igår träffade jag familjen över en lunch på Grönpeppar. Vilken god mat, och det i Reftele! När vi skulle bege oss hem för jag skulle börja jobba träffade jag på två gamla jobbakompisar från Reftele och jag berättade detta med nattjänsten. Då berättade den ena av de två att tjänsten är redan tillsatt utav en som gått på ett vikariat för den som ska pensioneras. Men de måste ändå annonsera om det enligt lag. Och det är klart. Det hade jag ju själv kunnat räkna ut. Men kände ingen stor sorg för det. Då kunde jag koncentrera mig fullt ut på att söka till utbildningen.
Det är är sjukt svårt att bestämma sig, men jag ser det som en livserfarenhet och dessutom en kan man ju inte vara bäst på allt. ; )
Kommentarer
